lördag 3 mars 2012
Om att flytta
Ursäkta min frånvaro.
Igen.
Men det har fixats lite med flytten.
Det fanns en period när jag flyttade väldigt ofta.
Det var inget som var planerat utan det blev så.
Från en 2:a till en 4:a.
9 månader senare inneboende till Kakan.
4 månader senare tillfälligt till K;s ungkarlslya.
4 månader senare till en 1:a.
9 månader senare till en 2:a. Den vi bor i idag.
Efter det var jag rätt less på att flytta. Tänkte aldrig mer röra mig från denna lägenhet.
Och det hade ju funkat så länge vi var två. Nu är vi tre och mitt löfte som jag gav mig själv har jag brutit.
Men det gör inget för ni har jag inte samma kräk känsla över att flytta.
Det har ju fått gå några år nu och våran nya lägenhet är så fin att jag jag bortse från allt jobb som det är med att flytta.
Dagar som dessa är jag nöjd att jag inte är en samlare.
Regel nummer ett i vårt hem är - en sak in. en sak ut.
Så på så sätt har vi inte överjävligt med saker att flytta.
Det är bara en liten sak som har fått följa med samtliga flyttar.
MIN ORGEL.
Japp. Jag äger orgel. En liten skolorgel i ek som är rätt gammal.
Jag har lovat min farfar, som spelat många fina psalmer och annat på den att ta hand om den.
Farfar frågar ibland om den där orgeln.
Och då kan jag med rent samvete svara att jag har den kvar och i säkert förvar.
Men gud och pust och stön och ååååå vad jobbig den är när man ska flytta.
Jag och kakan gjorde en gång ett försök att flytta monstret själva.
Den rörde sig inte ur fläcken medan vi blev högröda i ansiktet och kämpade som om livet stod på spel.
Tre vuxna karlar tog det att flytta den.
Hade jag en gigantiskt hus skulle orgeln få en fin plats någonstans där jag kunde titta på den ibland, tänka tillbaka på min farfar, min barndom och vårt sommarställe uppe i norrland där den stod i många många år. Det hade varit fint.
Nu står den i en källare
Inte ett värdig ställe för en sån sak men nu har jag inte ett gigantiskt hus och kommer inte flytta till ett nu heller så min lilla orgel får samma får fortsätta sitt livsöde några år till.
Hursomhelst
Igår målade vi vitt.
Vitt vitt vitt.
Över fula, fula fondtapeter.
Det är inte så lätt som man kan tro att måla vitt. Eller är det lätt och vi helt kassa?
Det kändes väldigt flammigt igår vilket fall när vi låste om oss.
Snart ska vi dit och kolla läget. Hoppas att vi nte behöver måla ett laget till.
Men det skulle nog mycket till om så inte är fallet.
Återkommer om den saken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar