Så här går det till. Enligt mig.

Okey, nu kör vi en lektion i IVF, även kallad provrörsbefruktning. Jag reserverar mig för eventuella fel.
Men om jag har fattat det hela rätt går till på följande sätt:


Steg 1
Man startar alltid behandlingen med hormonspray. Vanligtvis tar man sprayen mellan 10-12 dagar. Men för min del blev det ca 12 veckor och det är för att trycka tillbaka endometriosen så mycket som möjligt.

Dessa flaskor plus två på jobbet har jag dragit i mig sen den 6 november.
Med facit i hand kanske det inte är så konstig att jag har varit en rabbiat knäckehäxa.

Steg 2. Stimulering
Då minskar man dosen på sprayen. Jag har halverat min dos från 4 gg/ dag i vardera näsborre till 4 ggr/dag i en näsborre. Nu ska man börja ta sprutor. Det är viktigt att ta sprutan tas vid samma tidpunkt och detta ska ske på kvällen. Detta gör man i ca 10-12 dagar.

Steg 3. Blodprov
Efter 5 dagar kollar man så att man har rätt dos i sprutorna och detta har dom gjort genom att ta ett blodprov på mig. Sen tar man även ett ultraljud. När detta är gjort får man en tid för äggplock.

Steg 4. Ägglossningsputan
Tas på kvällen innan äggplocket ska ske. 


Steg 5. Äggplock
Är inte svårare än det låter. Doktorn tar ut mina äggblåsor och K lämnar sitt spermaprov och detta tas in i labbet.

Steg 6. Återinförandet av ägg

Sen väntar man. För att ägget ska ha störst chans att fasta får man vagitorier eller vaginalgel som kallas för prostagenbehandling.

18 dagar efter införandet tar man ett gravtest för att kolla och det hela har lyckats!

Det är säker nåt här som inte stämmer 100% och det är för att jag fortfarande är en orutinerad IVF:are.
Jag hoppas såklart inte bli särskilt rutinerad inom detta område.

Idag fick jag besked att jag ska ta sprutorna tills på torsdag och på fredag ska jag tillbaka för ett ultraljud. Min dos var bra vilket innebär att jag inte behöver justera den.
På fredag kommer jag få ett datum när äggplocket ska ske. Om det går som jag hoppas blir det nästa vecka.
Men jag har tagit ut saker i förskott förrut så jag garderar mig för evenuella ändringar. Det brukar ju snarare vara en regel än ett undantag att saker och ting blir förskjutet i mitt fall.

Idag har varit den bästa dagen på länge......

När allting faller på plats.

God kväll kära bloggvänner!

Vi fick mycket positiva besked idag.
Jag är mycket lycklig och lättad över hur bra det faktiskt går nu.
Jag lovar att berätta alla detaljer lite senare ikväll men nu ska jag laga middag och sätta på Tv4 sport för klockan 19.00 spelar min kille och hans lag match mot Falun. Och det mina vänner, får man absolut inte missa!

Hörs om ett tag!

Läkarbesök

Imorgon är det dags att besöka läkaren igen. Nu ska dom ta lite blodprover för att se att jag har rätt dos i sprutorna. Det kan dom tydligen genom just blodprov. Det finns tre alternativ som jag förstår. Understimulerad
Överstimulerad
Stimulerad.
Det sista alternativet är såklart det som vi strävar efter. Visar testerna något av de andra alternativen så korrigeras bara dosen och allt fortskrider som vanligt.

Imorgon ska jag berätta exakt hur allt funkar och hur långt vi har kommit i detta. Men nu ska jag titta på film med K.

Oj då..

Råkade skicka iväg inlägget innan jag var klar.
Jo, som sagt blir det brunch och shopping med K och ikväll blir det middagsbjudning för våra vänner Jens och Ida samt K:s syster Åsa.
Tror att jag ska bjuda på en risotto men har inte riktigt bestämt mig. Det låter väl som en trevlig lördag?

Dags att snygga till sig lite

God morgon!
Underbart med lördag även om den sedvanliga sovmorgonen uteblev. Just nu sitter jag och frisören för att fixa till utväxt och klippa till pagen. Det blev ju lite vin och svärföräldrarna igår så imorse när klockan ringde 0700 kändes det faktiskt att vin hade druckits igår.

Jag har en trevlig lördag att se framemot idag. Efter frisören ska jag möta upp K för brunch och litr

Familjen sport

Äntligen fredag! Och hitills har det varit en mycket trevlig sådan.
Efter jobbet åkte jag till muskelcentrum för en behandling av min stela nacke som fick sig en rejäl och välbehövlig omgång. Har klagat så mycket hemma att K tog saker i egna händer och bokade en tid åt mig.

Nu är jag hemma och svärföräldrarna för lite middag. En sporttokigare familj får man nog leta efter så nu innan maten sitter alla som klistrade framför tv och kollar på handboll. Själv sitter jag med glas vin och är kanske inte riktigt engagerad. Men oavsett. Trevlig avslutning på veckan med lite mat och vin.

Hoppas ni också har en trevlig fredag!

Är jag gravid?

Idag när jag stod och pratade med en kollega började han gratulera mig.
Först stod jag där som en fågelholk.
Vad menar han?
Jag fyller faktiskt år i maj.
Sen tog han mig på magen och upprepade sina gratulationer
Aha! Han tror att jag är gravid.
Kanske inte den bästa komplimang jag fått i mitt liv.
Stämning blev en aningens krystad efter detta och han återvände högröd i ansiktet till sin plats och jag, lät sårad till min.
Tröjan jag hade på mig ( se bilden) kommer att kaseras och aldrig användas igen.

Klart!

Nu är det gjort. Nu är det bara elva kvar.
Nästan helt smärtfritt och på ett kick var det avklarat.
Måste korrigera mitt tidigare påstående om att den måste förvaras i kylskåp. Detta gällde tydligen endast oanvänd spruta. Så nu kan min lilla penna få följa med mig utan någon kylväska. Skönt!
Nu är det verkligen på riktigt. Inga fler hinder eller ursäkter kan stoppa oss nu. Äntligen kan jag börja andas igen.

God natt och sov så gott alla mina bloggvänner! Jag kommer som vanligt inte sova så gott, men en dag som denna är det värt det!

Kärt återseende och nedräkning

Nu har jag kommit hem efter en otroligt trevlig middag med min fina vän Emma H. Vi är inte som andra tjejer som dricker vin och äter fisk. Vi beställde in en stor stark och biff rydberg. Japp. Sån typ av mat och dricka gillar vi.
Varför går man inte ut oftare på vardagarna och äter egentligen? Det är ju jättetrevlig och även om man är trött efter en dag på jobbet är det väl trevligare att avnjuta sin middag på ett trevligt ställe med god mat och trevligt sällskap istället för att bara gå hem.

Nu till något helt annat. Ikväll är det dags. Äntligen.
Sprutan ska tas på kvällen och vid exakt samma tidpunkt varje dag. Jag har kommit fram till att 2230 är en bra tid. Eftersom den ska förvaras kylskåpskallt kan man inte ta med den hur som helst heller. Och oftast på vardagarna är jag hemma vid den tiden. Om jag inte har möjlighet att vara hemma då får sprutan följa med mig i en liten kylväska. Men det känns lite bökigt så det kommer endast hända vid undantagsfall.
Jag fick provsticka mig med sprutan ( som egentligen är en penna) sist jag var på reprodukscentrum och det kändes ingenting. Men det blir nog lite annorlunda när vätskan ska in men strunt samma.

Nu kör vi!!!

Rapport om den allra första injektionen kommer om ca 1 timma.

Just nu

Middag med bästa Emma!

Jobb, storhandling och den bästa nedräkningen på länge

Puh! Jag sitter helt utslagen i soffan och tittar på när K äter hemalagade hickory biffar med pitabröd. Äntligen fick han en hemlagad måltid! Han får dock äta själv eftersom han varit och spelat tennis och jag kände inte för att vänta tills nu för att få min middag.

Dagen har bestått av jobb, storhandling och rensning av kylskåpet. Det var ingen rolig historia att rensa ut mitt kylskåp men ack så nödvändigt. Nu är gamla tapenad burkar och rutten lök utbytt mot morötter och juice. Bland annat. Gud så skönt!

Imorgon är dagen som jag väntat på allt för länge. Äntligen ska jag få börja med sprutorna och allt kan verkligen börja ta fart. Det ska jag fira genom att gå ut och äta med min vän Emma H. Så Imorgon kommer att bli en mycket bra dag.

I natt stod jag emot mina nattliga matbegär. Mycket positivt.
Sov däremot på soffan för att nr 22 satte på snarkmaskinen. Mycket negativt. Kände mig stelopererad när jag vaknade upp imorse.

Från och med imorgon början äventyret. Ni hänger väl med?

En ganska bra dag!

Så var det måndag igen. Helgen sprang verkligen förbi men så brukar det ju vara.
Min måndag har varit ganska bra. Jag har varit ovanligt pigg och ingen huvudvärk. Den enda biverkningen som varit lite irriterande är ledvärken men om två dagar är det dags för sprutorna och då ska ju allt bli lite bättre.

Har jag berättat om vad jag gör på nätterna? Jag tror faktiskt att jag missat denna pinsamma företeelse. Så här är det. Jag vaknar ju flera gånger på natt. En bra natt är det tre gånger. Minst en av dom gångerna går jag upp och....äter! Helt stört och verkligen inte bra för midjan. Men jag kan inte hjälpa det. Jag är halvvägs in till köket innan jag ens hinner reagera på vad det är jag är på gång att göra. Jag fattar inte varför det är så. Jag hade samma problem sist jag tog hormoner och så fort jag var fri från hormonerna upphörde det nattliga ätandet.

Nu förklarar jag krig mot hormonerna och kroppens matbegär. I natt finns det INGENTING att äta. Och finns det ingenting att äta blir det ingenting i magen.
Detta kan bli en mycket
intressant natt. Jag kanske tar bilen till statoil i ren desperation.

To be continued....

Den där Zlatan

Gillar jag då inte!
Han snor min kille varje gång han har en match och förvisar mig, en hormonfylld knäckehäxa,till mitt sovrum där den andra tv:n finns.

Hur vågar han? Vem tror han att han är?

Sömnlös

Min sömn är så sjukt rubbad av hormonerna att det är helt galet. Nu ligger jag i sängen och försöker sova. Det går inte.
Och när jag väl kommer att somna kommer jag vakna efter någon timma. Och så fortsätter det. Hela natten.
Att man sover brevid en snarkare gör det hela inte bättre för att uttrycka sig milt.

Idag är det exakt elva veckor sen jag startade med hormonerna. På onsdag får jag halvera dosen. Tack gode gud för det.
Jag mår så dåligt nu i kroppen att jag bara vill skrika. Men jag ska stå ut och försöka att inte klaga sönder er.

Fick jag önska mig en sak nu skulle det vara en god natts sömn. Så om ni känner någon som besitter såna krafterna kan ni väl höra av er.
Hittelön utlovas.

Nu ska jag fortsätta stirra in i taket.

Vilken lättnad!!

Det var inte lätt att få tag på den här rackaren ska ni veta. Satt som en galning och ringde runt till apoteken i uppsala och det var slut.slut.slut. Överallt. Men när hoppet höll på att lämna mig och paniken började krypa sig på kom det svar som jag inte trodde jag skulle få. Två paket fanns kvar på apoteket nere på stan!

Kan dock tycka att det är lite konstigt att av alla de 14 apotek som finns här i Uppsala att det bara var ett som hade det jag skulle ha. Privatiseringen av apoteket kanske inte var sån bra idé som det lät från början....

Nu har jag vilket fall lärt mig en läxa och ska aldrig mer vara ute i sista sekunden .

Hoppas ni får en trevlig lördag!

Let`s dance och rosè

Sitter och tittar på mitt favoritprogram Let`s dance och dricker lite rosèvin. Min dumma huvudvärk vill inte släppa och idag har jag bestämt mig för att inte ta några värktabletter. Om huvudvärken kommer att släppa med hjälp av vinet är väl ytterst tveksamt men prova kan man ju alltid göra. Det kan inte bli sämre i vilket fall.


Gick förbi apoteket idag för att hämta ut mer hormoner men det fanns inte hemma och dom skulle beställa hem det tills på måndag, PANIK! jag har max tre sprayningar kvar i flaskan vilket kommer innebära att söndagen blir helt fri från hormonerna. Inte bra. Men jag tänkte ringa runt till lite apotek imorgon och höra om det är någon som har det inne. Jag vågar inte tänka på konsekvenserna om jag måste vänta tills på måndag. Det är så typiskt mig att vara ute i sista sekunden. Jag har tänkt sen i måndags att jag ska gå och hämta ut mer men ändå så har det inte blivit av. Stupido!

Vi gör allt lite tvärtom

Jag skulle tro att majoriteten av alla par som är patienter på reproduktionscentrum har försökt få barn på naturlig väg under en ganska lång tid. Dom har förmodligen köpt en hel hög med graviditetstest och blivit besvikna varje gång det resultatet visat negativt.

Jag och K har aldrig gått igenom den processen. Vi fick veta efter min operation hur oddsen var innan vi ens börjat försöka.

Så vilket är bäst? Att inte veta och få försöka på egen hand först eller få veta förutsättningar på förhand?

Jag kan inte uttala mig om det alternativ som jag aldrig upplevt.
Men att få veta sina odds på förhand var inte roligt alls. Speciellt när man inte ens har frågat.

Oavsett hur och när man får reda på detta hinder är det ett
känslomässigt trauma som jag tror bara människor som är med om det kan förstå. Men vi är nog alla tacksamma för den hjälp som faktiskt går att få!

Så man kan väl lätt säga att vi börjar på det sätt som de flesta ser som sitt sista hopp.

Nu får jag skärpa mig!!

Hur dålig har inte jag varit på att blogga? Jag vet ju så klart svaret på det. Urdålig!
Veckan har gått så fort och jobbet har slukat upp den energi som jag har haft. Sen så har det inte hänt särskilt mycket att rapportera om.
Min huvudvärk började släppa och tisdag onsdag hade den nästan försvunnit. Men ikväll kom den tillbaka som ett brev på posten.
Men nu är det bara 6 dagar kvar tills jag får börja med sprutorna. Jippi!

Just i denna minut avnjuter mina kollegor ett trevligt kund event med middag och uppträdande av Idolerna. Jag har fått rapporter om att det är Minna och Jay som bjuder på showen. Imorgon är det konferens och fest.
Rent praktiskt hade jag kunnat följa med eftersom allt blev uppskjutet. Men jag känner mig varken pigg eller social nog för att göra det. Så det blir pepsi max och handboll istället. Inte riktigt samma sak.

Efter jobbet tog vi en tur till IKEA och köpte vårt nya vardagsrums bord. När det var dags för middagen bytte jag ut burksoppan mot pulver soppa. Tillsätt endast vatten. Kan det bli enklare?
Men nästa vecka ska jag bryta denna skandalösa trend och faktiskt laga vår middag. Det blir nästa veckas utmaning.

Dagens bästa: min kille
Dagens sämsta: mitt humör.

Hot flash

Ledsen kära bloggvänner. Blir inget inlägg i dag. Måste fokusera på mina vallningar.

Kan dock konstatera att man INTE behöver köra en timma aerobics för att svettas som en gris.

Back to work

Idag återvände jag till jobbet efter en veckas frånvaro. Jag var mest nöjd över att jag inte försov mig med tanke på att John blund inte kom på besök förrän vid halv tre. Helt galet, jag vet!

Nu vankas det middag. Vad ska jag " laga" ? Jo det blir lyx på burk. Gulasch soppa.
Måste bli ändring på det här nu.
K kommer att se över sina möjligheter snart och hitta en kvinna som kan ge honom en ordentlig kvällsmåltid. Sån som jag alltid lagade till honom förr.
Back in the days.

Fröken negativ.

Har precis raderat ett helt inlägg. Det var så negativt att det kändes sådär att publicera det. Undra om jag ska ta en bloggpause tills det blir bättre? Om man endast läser denna blogg och inte känner mig måste jag uppfattas som den mest negativa, deprimerade människa som finns. Och det må vara möjligt att det är så just nu, men det är inget som jag känner att jag är när jag inte är fullproppad med hormoner. Men det kanske andra ska avgöra :)

Om jag ska försöka vara lite positiv så det tio dagar kvar tills jag kan dra ner på näsprayen och börja med sprutorna. Tio dagar. Inte så lång tid egentligen.


Dagens bästa: Middag hos svärföräldrarna samt mitt fina present från Emma
Dagens sämsta : Min huvudvärk. Den kan väl ta och ge sig nu va?

Nu ska jag försöka gå och sova. Det är inte roligt att sova nuförtiden. Jag vaknar varannan timma. Konstigt att man går runt som en zoombi på dagarna. Inte särskilt.

God natt!

My dear friend,
May your day be filled
With blessings,
And may you always
have the courage
to spread your
Wings and fly

Dessa fina, fina ord står det på det fina armband som jag fick idag. På själva berlocken står det FRIEND.
Vem fick jag denna underbara gåva av? Jo mina alldeles underbara vän Emma H.
Tänk om alla hade en sån vän i sin omgivning.

Tack snälla Emma. Jag kommer att bära den varje dag och känna mig lyckligt lottad över att du är min vän.

Lever jag?

Nu börjar jag återgå till det normala. I veckan var det en annan femma ska ni veta. Jag drabbades av dubbel dos av smärta. Lördag till tisdag hade jag den så jäkla ont i mina äggstockar. Jag knaprade på med diklofenak och Citodon men inte ens det hjälpte. Samtidigt börjar en underlig huvudvärk smyga sig på och när den värsta smärtan började släppa i den nedre regionen, ja men då jäklar fick jag den sjukaste huvudvärken jag någonsin varit med om. Man kan få huvudvärk har hormonerna, men jag har inte haft det någon gång tidigare under dessa två månader. Mycket underligt tills jag kom på en sak - jag har ju slutat med mina p-piller vilket innebär att jag inte får i mig den typ av hormon som gör att man slipper vallningar och annat. Tydligen var huvudvärk - annat. Jag har inte kunnat jobba på hela veckan. Skit också.

Sen var det sprutorna som skulle börja tas. Nej nej, det ska dom tydligen inte riktigt ännu. Datumet jag fick blev den 26 januari. Men kom igen nu! Jag har tagit min näspray sen den 6 november. Vanligtvis ska man ta det i 2 veckor. Dom hade mycket att göra där uppe nu så det är bara att fortsätta lite till.

Så här är det när man går igenom en sån här process. Man får datum/månader när alla olika steg ska tas. Man ställer in sig mentalt på att riva av dag för dag, vecka för vecka tills det datum man har fått kommer.
I mitt fall kan jag känna att det inte riktigt blir som det ska.

Exempel:
6 Juni - första besöket på reproduktionscentrum. Efter genomgång ställt ett preliminärt datum. Jag tror att det var 8 augusti som behandligen skulle börja. Men efter ett ultraljud flyttas det fram till obestämt datum eftersom doktorn hittar något i min livmoder. Vi kan inte gå vidare tills det är borttaget. Förhoppningsvis hinner dom operera innan dom stänger i juni, annars bli det augusti. Det blev i slutet på september. Den läkaren säger att runt jul kommer nog det första försöket att göras.

November - besök igen. Allt ser bra ut och behandlingen kan sättas igång. Men tack vare endometriosen ska sprayen tas i åtta veckor istället för två.

December - besök igen. Allt ser bra ut och jag tror nu att jag ska få börja med sprutorna. Men jag ska fortsätta till efter jul för att sen få börja med sprutorna.

Och här är vi nu. Känns som man springer och springer men man kommer aldrig fram. Det är hela tiden saker som kommer i mellan. Självklart vet jag att hormonerna har en del i att jag tycker att det är så jobbigt, men tror mig, dom är inte att leka med. Helt ärligt så har jag ibland i mina mörkaste stunder funderat på om det är värt det. Hormonera äter upp mig inifrån som det känns nu. Men får vi en liten bebis så kommer det så klart att vara värt varenda minut. Men det vet vi inte riktigt ännu.


Slutligen vill jag ge en stor kram till mina fina vänner som bryr sig och som skickar sms och ringer fast jag inte svarar för att jag ligger apatisk i sängen. Känner mig som världen sämsta kompis.
Eller jag är nog det faktiskt.

Emma H.
Emma M.
Kakan.


Tack för att ni finns.
Tack för att ni är mina vänner.
Tack för att ni står ut med en kompis som inte är riktigt normal för tillfället.

Trötta söndag

Sköna söndag förvandlades till trötta söndag. Proppade i mig smärtillande men det fungerade inte och jag blev kvar i sängen tills tre innan jag slängde mig på soffan. Där slocknade jag tillslut av utmattning. Jävla smärta. Men nu känns det lite bättre och jag har fått i mig lite mat. Jag har dock utnyttjat maxdosen av diklofenak för idag så jag hoppas att det inte blir värre.

K åkte hemifrån på förmiddagen för match i Mora. Kanske lite bra det så han slipper se mig i detta tillstånd. Han kommer hem vid midnatt och då kommer jag nog vara vaken. Känner på mig att det kommer bli en jobbig natt.

Till något helt annat. Mitt försök att tvätta min jacka gick käpp rätt åt.... Resultatet blev ett trasigt blixtlås, sprucken söm och den verkar ha krympt. Suck. Nu hänger den på galgen och ser riktigt trött ut.
Men jag får lämna in den hos skräddaren och se vad han kan göra. Han kommer förmodligen säga att jag ska köpa en ny jacka och att jag borde ha lämnat in den på kemtvätt. Det är alltid lätt att vara efterklok.

Imorgon får jag veta när jag ska börja med sprutorna. Äntligen känns det som vi har kommit en bit på vägen!

Nu ska jag fortsätta till på den mest menlösa film som finns - legally blond 2.

Hoppas ni har haft en bra söndag!

Min kompis - Herr diklofenak

Dag två av galen smärta. Tur att man har den här burken som en liten hjälp på traven. Men har en liten känsla av att jag måste gå in på lite starkare grejer snart. Typ citodon. Eller i allra värsta får det bli tramadol. Men det blir man helt koko i bollen av så helst inte...

Uppskjuten smärta.

Ni vet det där med endometriosen och vad som gör så satans ont när man lider av det. Det där som alla tjejer har en gång i månaden. Jag har dock inte haft det på sju månader. Tills idag. Just för den anledningen. Nu kan jag inte undvika den längre med tanke på vad som ska hända denna månad. Men det tar fortfarande inte bort det faktum att smärtan man har inte ens går att beskriva. En läkare jag hade sa att endometrios bara finns i västvärlden och är ett resultat av att vi skaffar barn sent. Jaja, men att skaffa ungar vid femton års ålder kanske inte heller är att rekommendera.
Jag har dock proppat mig själv med smärtstillande i form av diklofenak. Bästa skit som finns och kört på ganska bra idag. Vi var på Ikea. köpte lite kuddar och gardiner och sånt. Vi skulle köpa ett vardagsrums bord också. Vi valde ett. Sen såg vi ett annat som vi blev sugna på. Sen stod vi och dividerade om vilket vi skull köpa. När vi väl kom fram till det som skulle få följa med oss hem, nä men då var det ju slut. Då tänkte jag att det kanske är ödet och att det är det andra bordet som vi ska ha. K köpte inte riktigt den teorin och vi får åka tillbaka en annan dag när dom har fått in det igen.

Har storstädad lägenheten vilket inte var en dag för sent om man uttrycker sig milt. Nu sitter jag utslagen i soffan och lyssnar på min torktumlare med spänning eftersom min dunjacka ligger där inne. Jag brukar lämna in den på kemtvätt men nu är man ganska beroende av den så jag tänkte prova att tvätta den själv. Jag börjar ånga mig. Känner vissa tendenser att dunet inte har separerats som det ska. Och då är min fina dunjacka, som jag fått av K. Förstörd.

Det blev inget Huddinge för mig idag. Jag vågade inte med tanke på varningar hit och varningar dit gällande väglaget. Lillebror skrattade åt mig men vad ska man göra. Är man en trafikhare, så är man. Better to be safe then sorry.....


Hörs om ett tag!

Svensk underhållning när den är som bäst

Kollade ni på Let's dance? Bättre underhållning får man nog leta efter. Kvällens utropstecken var ju absolut den där Figge. Han njöt nog av rampljuset eftersom han varit ifrån det ett tag. Om man inte är kulturell och går och kollar på teater. För det är nog under den stenen han har gömt sig.
Kvällen " vart är textningen" får allas vår Frank Andersson stå för. Karln mumlar ju så man i bästa fall hör hälften av vad han säger. Fast taktkänsla hade han faktiskt. Kvällens stackare blev min personliga favorit Hanna Graaf. Jag läser hennes blogg slaviskt och hoppades verkligen att hon skulle lyckas. Dessvärre blev det en vurpa och urusla poäng så nu ligger hon illa till.

Ligger i sängen och tittar på lite mer Tv. Somna är inget jag hoppas på med tanke på att jag tog en 2 timmars tupplur när jag kom hem.
Smart? Inte särskilt. Skönt? Nej var det!!

Har precis planerat en tripp till Ikea imorgon . Behövde inte ens tjata på K att han skulle följa med. Undra vad jag gjort för att förtjäna det.

Nu ska jag och mina fyrkantiga ögon fortsätta glo på dumburken. Vad jag tittar på? Top gear....

Fredagsmys!

Nu har allt ordnat inför nästa vecka. Allt detta ska in i kroppen under en 3 veckors period.

På måndag ska jag ringa in till reproduktionscentrum för att få veta exakt vilken dag jag ska börja med sprutorna. Jag kommer att ta sprutorna i 5 dagar, sen måste jag in för blodprov för att se om jag har rätta mängd eller om dosen måste justeras. Jag har gjort lite egna beräkningar och jag skulle uppskatta att fredagen den 21 alt. Måndag den 24 kommer läkaren att plocka mina ägg. Sen återkommer vi efter två dagar för att sätta in det bästa befruktade ägget. Sen är det bara att vänta och se vad min kropp vill göra.

Spännande värre. Missar den årliga kickoffen med jobbet som var galet rolig förra året. Det är såklart tråkigt men jag tror att mina kollegor förstår min prioritering.

Tänkte hänga lite i Huddinge i helgen med mamma men vädret ser ut att sätta käppar i hjulen för mig. Sätter mig helst inte i bilen med snöoväder och klass 2 varning. Men vi får se, metrologerna har ju haft fel förr.

Nu sitter jag och laddar inför årets bästa underhållningsprogram - Let's dance! Killen brevid mig i soffan är inte riktigt lika lyrisk som mig men jag har planerat att våran mysmiddag ska serveras vid samma tidpunkt så att han inte har något val :-)

Sleeping beauty

När jag vaknade upp 1245 ( hej o hå) fick jag mig en smärre chock över mängden snö som kommit medan jag fått min skönhetssömn. Är detta normalt eller en effekt av klimatförändringarna?

Nu ska jag rycka upp mig, ta en dusch och sen gå och heja på K som har innebandymatch.

Hörs om ett tag och ni stackare som måste ut i trafiken. Ta det lugnt!

Halvdag

Idag blev en kort dag på jobbet eftersom det är röd dag imorgon. Ganska skönt att få vara ledig imorgon faktiskt. Hade en lunchdate med K och sen tvingade jag med honom till Ikea. Det roliga med Ikea är inte att kolla in deras möbler för dom tycker jag inte är särskilt fina. Det roliga är att få runt och kolla på krafset som dom har som "bara" kostar 49 kr, 29 kr, 79 kr. Allt är så billigt att när man kommer fram till kassan går det ändå loss på minst en tusenlapp. Smart affäridè där Kamprad. Jag tänkte kolla in deras gardiner men med en kille som inte riktigt gillar Ikea så som jag kom jag därifrån utan. Men som sagt, jag fick ju en del annat krafs så helt lottlös blev jag inte.

Gissa vad jag gjorde när jag kom hem? Sov. Gud så skönt. I en och en halv timma. Sen orkade jag ta tag i mitt förfallna hem som behövdes putsas upp en aning. Det jag dock inte orkade göra var att laga mat. Så det blev färdig gulasch soppa. På burk. Både jag och K är vana vid att jag lagar ordentlig mat till vardags. Ibland kan jag stå i en timma och laga middag till oss. En tisdag. Men det var dom glada dagarna. Nu blir det inte så mycket av den saken. Nu blir det mat på burk. Blä.

                                                    

Sprutan

Idag har jag varit på apoteket. Sprutorna jag ska ta i två veckor var dom tvungna att beställa. Den här ska jag bara ta en gång. Dagen innan dom ska " plocka äggen" som dom så komiskt säger där uppe.

Nästa vecka kör vi!!

Bilder från nyår

Här kommer lite bilder från nyår. Samtliga deltagare blev fångade på bild förrutom två. Den första var jag för att jag höll i kameran. Den andra var värdinnan. Paprazzin i mig är väldig besviken på att jag inte lyckades med att få med henne på bild. Nästa gång kommer hon inte undan.

Pappa och Son Kohonen

Fina Tessan.

Pappa och son Öhman

Gabriel.

Hugo hade bästa klädseln av oss alla i sin lilla väst och fluga.

K skottar lite snö.

Paparazzin.

Så här såg bordet ut efter en 3-rätters middag.

Nu är jag lite busig och lägger ut en bild på K fast jag har sagt att jag inte skulle göra det.
Men jag gillar bilden på det får bli ett undantag.



Nu säger jag over and out och ska slänga mig i sängen för lite skönhetssömn.

Sov gott mina vänner!

Detta är jag. Den sura, den fula och den onda.

Vad har jag nu gjort dessa dagar? Inte så mycket faktiskt. Alltså på nyårsafton så satt jag så klart inte hemma och hade humörsvängingar. Då tillbringade jag min afton i Alsike hos familjen Kohonen och familjen Öhman/ Fröberg. Man skulle kunna tro att det skulle bli en lugn afton men vi spåra iväg och hade så trevligt att vi inte var hemma förrän vid fyra på morgonen.

Resten av min ledig tid har jag spenderat hemma. I sängen och i soffan. I går sov jag fyra gånger. Så fort jag sätter mig ner somnar jag, och jag kan inte göra något åt det. Narkolepsi hade varit en misstänkt åkomma om det inte varit för att jag vet att det är dom där J Ä V L A hormonerna. Hade jag bara behövt ta dom i två veckor som normala människor hade detta varit en räkmacka. Faktiskt. Men inne på min nionde vecka och jag känner snarare att jag springer New York maraton utan ett par löparskor. Förrutom tröttheten som egentligen alltid har varit där kan jag nu lägga till sömnrubbningar ( vaknar varannan timma på natten), ångest och nedstämdhet. . Inget konstigt egentligen eftersom det är helt normala biverkningar. Men kom igen. Det räcker väl med en eller två biverkningar. Jag behöver väl inte få alla som går att få.
Ja just det, jag får för allt i världen inte glömma att bort att nämna hormonsvängningarna.

Ingenting i livet är gratis. Vilket fall inte för mig. Då får det väl vara så. Och jag vet att jag gör detta för en anledning. Men då tar jag mig rätten att klaga, för att just nu kommer inte detta vara värt ett skvatt förrän bebisen ligger i magen och det är dags att föda.

Så.
För den som vill läsa en positiv blogg behöver nog inte besöka denna på några veckor. För nu har knäckehäxan tagit över och när hon försvinner vet man aldrig.
Så om ni ser K på stan kan ni väl gå fram och ge honom en kram och ett vänligt ord. Han kan behöva det. Ser ni mig. Fly.

Positiv va?

Bla bla bla.

Snart är det dags för lite innebandy. För er som är intresserade visas matchen på tv4 sport. Håll utkik efter nr 22. Det är min K det! Själv ska jag inte se det på tv utan live.

Har inte skrivit på ett tag. Trött, nere och allmänt less är anledningen. Lovar att skriva vad jag har haft för mig lite senare ikväll.

Hörs om ett tag, jag lovar!!!