tisdag 15 november 2011

Ni fattar inte....

När jag lades in på sjukhuset kom det ju lite hastig och lustigt.
Detta gjorde att jag inte hann fixa klart hemma med det som skulle göras plus att det hade samlat på sig både tvätthögar och dammråttor som inte är så trevligt när man kommer hem med en nyfödd bebis.

När vi kom hem var dammråttorna i dammsugaren och tvätten hängde tvättade på torkställningar och golven sken som aldrig förr.
Det var så fint och härligt, precis som man vill ha det. Och det uppskattades ännu mer när man levt i ett rum på fem kvadrat uppe på sjukhuset.

Vem fasiken var det som var så snäll att tvätta vår smutstvätt och städa vår stökiga lägenhet?
I min värld finns det bara en människa som är så snäll att hon lägger en hel dag på någon annans hem och verkligen gör det med hjärta och själ.
Kakan.

Alltså.
Det är en av de finaste sakerna någon gjort för mig.
Inte för själva städningen i sig utan för att det var något som vi verkligen behövde när det blev som det blev efter förlossningen.
Det blev ett moment mindre att stressa över.

Ni fattar väl att jag har världens bästa kompis. Alla kategorier.
Nu ska vi klura ut hur vi ska gottgöra henne.
Jasg ville bara delge det.
Jag har lite otur när det kommer till hälsan.
Jag har satan i gatan tur i kärlek OCH vänskap.
Så det så.

Kakan när hon är och hälsar på uppe på sjukhuset.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar