Är det uttryck som jag och Kakan brukar använda oss av när vi är lite sura, irriterade eller gör sånt som är lite ( eller mycket) jobbigt.
Vi vill alltså inte att någon ska göra det på riktigt. Och så bor vi i fel stad för den delen. Och flytta till Malmö är ju inget man är sugen på precis.
Men tillbaka till ämnet.
Idag har jag slitit som ett djur med att städa min lägenhet till perfektion.
Imorgon är det nämligen visning.
Jag började dagen med att vika tvätt.
Man kan tro att vi är en sån där familj som visas på tv4 med sju barn och två vuxna med all tvätt som vi har.
Sen har det dammats och skurats och dammsugits.
Polerats och skrubbats och allt annat som man måste göra för att få lägenheten i tipp topp.
Nu tar jag en paus. En mikropause.
K åkte iväg och tränade så jag har ingen som kan säga till mig att det är rätt dåligt att sätta sig ner i soffan när vi inte riktigt är klara.
Imorgon hoppas jag att det kommer mycket folk med en stor plånbok till vår visning.
Och sen skulle det vara ännu bättre om minst två gillar den så att det blir lite budgivning.
Då blir familjen Johed fantastiskt glada.
Då kanske jag kan köpa den där resan till oss som jag vill åka på i vår.
Min älskade lilla unge fick inte vara hemma när mamma och pappa skurar sönder lägenheten.
Hon är hos sin farmor och farfar.
Det var väl väldans snällt av dom, annars hade vi inte ens kommit till hälften om lilla L hade varit hemma.
Men det känns konstigt att inte ha henne hemma.
Hur ska det gå när hon börjar på dagis?
Nä, nu är min paus slut.
Kanske återkommer lite senare.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar