Det var i december förra året som jag och läkaren kom fram till att jag skulle opereras. Mycket har hänt under detta år som gått. Två operationer, två hormonbehandlingar och fördröjning på ca 6 månader. Aldrig någonsin vill jag gå igenom denna berg och dalbana igen. Men jag skulle väl tro att det värsta är över nu när vi har kommit så långt på vägen. Att jag kanske kommer att behöva opereras igen för endometriosen är jag medveten om men det blir på ett helt annat sätt nu. Inga obehagliga överraskningar eller frågetecken. Jag har haft nästan ett år på mig att acceptera det faktum att jag har den här sjukdomen och lärt mig acceptera och lära mig att leva med den.
Den finns där hur jag än gör och att gräva ner sig och tycka synd om sig själv kommer inte att göra saken bättre. Det enda som jag känner kan ändra denna inställning är så klart om det inte går att bli gravid. Men det får bli ett senare problem om så blir fallet.
Eftersom det är fredag idag är jag ledig. Känns lika skumt som förra fredagen men självklart är det skönt att vila ut. Var dock tvungen att dra mig upp ur sängen och iväg till den lokala konsumhandlaren för att köpa snus. Dumt beroende det där jäkla snuset, men jag ska verkligen göra ett tappert försök att sluta efter nyår.
På med fulmössan och iväg till konsum. |
Nu ska jag ta en liten tupplur. Sen ska jag dammsuga eftersom miss cockie kommer hem till mig ikväll och eftersom hon kan vara den mest pedanta människan på jorden vill jag ha det städat när hon kommer hit. Annars tar hon bara tag i dammsugaren själv och börjar städa åt mig. Tänkte att hon skulle slippa det idag så vi får umgås och titta på Idol.
Hörs om en stund!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar